Vilka regler gäller för solceller på företag och gård?

Du driver ett företag eller en gård och funderar på solceller på verkstadstaket, ladugården eller en bit mark. Vilka regler för skatt, moms och elnät gäller, och ska du köpa anläggningen privat eller i företaget?

Ett företag eller lantbruk får dra av momsen och skriva av anläggningen, men har inget grönt avdrag, och sedan 1 januari 2026 finns ingen skattereduktion för såld el. Det gör att anläggningen bör dimensioneras efter hur mycket el verksamheten själv använder dagtid, inte efter hur mycket som går att sälja. Var panelerna sitter avgör vilka regler som gäller: på bostadshuset gäller privata regler, på en ekonomibyggnad eller en lokal gäller reglerna för näringsverksamhet.

Vad som ändrades 2026

Fram till och med 2025 fick både privatpersoner och företag en skattereduktion på 60 öre per kWh för el som matades ut på nätet, för högst 30 000 kWh och högst 18 000 kr per år. Den skattereduktionen försvann den 1 januari 2026, enligt Skatteverket. Många äldre kalkyler för gårdar bygger på att fylla just de 30 000 kWh med överskott. De kalkylerna stämmer inte längre.

Utan skattereduktionen får du för såld el bara det elhandlaren betalar, ofta spotpris med ett påslag eller avdrag, plus en liten ersättning för nätnytta från nätägaren. El du använder själv ersätter däremot el du annars hade köpt, med elpris, nätavgift och energiskatt. Skillnaden mellan de två är stor, och den styr hela kalkylen.

Följden är enkel. En anläggning som är lagom stor för verksamhetens egen förbrukning på dagen lönar sig bättre än en stor som säljer hälften av elen. Mer om hur försäljningen fungerar finns i sälja solel.

Privat eller i företaget?

Har du en enskild firma eller ett aktiebolag och bor på samma fastighet kan du ofta välja om anläggningen ska vara din privat eller verksamhetens. Valet avgör vilka avdrag du får och hur elen beskattas.

	Privat, på bostadshuset	I företaget, på lokal eller ekonomibyggnad
Grönt avdrag	15 % av arbete och material, högst 50 000 kr per person och år	nej
Moms på inköpet	ingen avdragsrätt	avdrag om elen används i momspliktig verksamhet
Skatt på såld el	ofta ingen, schablonavdrag 40 000 kr per år och privatbostad	inkomst av näringsverksamhet
Avskrivning	nej	ja, som byggnad eller inventarie
Vem använder elen	hushållet	verksamheten, privat uttag tas upp till marknadsvärde
Moms på såld el	momsplikt först över 120 000 kr per år	samma gräns, men räknas ihop med övrig omsättning

Privat ägande passar när det mesta av elen går till bostaden och överskottet är litet. Skatteverket drar av ett schablonbelopp på 40 000 kr per år och privatbostad från intäkterna, och först det som är över beskattas som inkomst av kapital, enligt Skatteverket. Grönt avdrag på 15 procent sänker priset direkt på fakturan, se grönt avdrag för solceller.

I företaget lönar det sig när verksamheten använder mycket el dagtid och är momsregistrerad. Momsavdraget på inköpet är 20 procent av priset inklusive moms, alltså mer än det gröna avdraget på 15 procent, och avskrivningarna sänker resultatet under flera år. Är du osäker, låt redovisningskonsulten räkna på båda varianterna med din förbrukning innan du beställer.

Skatt och moms för företag med solceller

Reglerna för inkomstskatt, moms och energiskatt är olika lagar med olika gränser. Här är de tre i tur och ordning, så som Skatteverket beskriver dem för en näringsfastighet.

Inkomstskatt och avskrivning

Sitter anläggningen på en näringsfastighet, till exempel en industribyggnad, en butikslokal eller en ekonomibyggnad på en gård, är intäkterna från såld el inkomst av näringsverksamhet. Det gäller oavsett hur liten anläggningen är. Använder du själv solel från anläggningen i en bostadsbyggnad på fastigheten ska du ta upp den som en intäkt till marknadsvärde i verksamheten, enligt Skatteverket.

Kostnaden för anläggningen dras av genom avskrivningar, och reparationer och underhåll dras av direkt. Om anläggningen skrivs av som byggnad eller som inventarie beror på hur den sitter: integrerad i taket liknar den en del av byggnaden, monterad på ett stativ ovanpå liknar den en maskin. Som inventarie skrivs den normalt av på kortare tid, vilket ger avdragen tidigare. Låt redovisningskonsulten avgöra klassningen, och spara offerten där installationen är uppdelad på paneler, stativ, växelriktare och arbete.

Anläggningen påverkar inte fastighetsskatten. Solceller på en befintlig byggnad får inget eget taxeringsvärde och ändrar inte hur byggnaden taxeras.

Moms på inköp och såld el

Är verksamheten momsregistrerad och används elen i den momspliktiga verksamheten får du dra av momsen på inköpet. Används en del av elen till en bostad, eller till verksamhet som inte är momspliktig, får du bara dra av för den momspliktiga delen. En separat mätning för den del som faktureras gör att den delen kan dras av fullt ut.

För såld el gäller samma omsättningsgräns som för annan försäljning. Ett företag ska vara momsregistrerat om omsättningen är högre än 120 000 kr per kalenderår, och då ska moms tas ut även på elen. Betalar nätägaren ersättning för nätnytta och du är momsregistrerad, ska nätägaren lägga moms på ersättningen.

Energiskatt från 500 kW

Energiskatt på egenproducerad solel blir aktuell först när anläggningen har en toppeffekt på 500 kW eller mer. Då ska du registrera dig hos Skatteverket som skattskyldig. Flera anläggningar som tillsammans når 500 kW räknas ihop, så ett företag med solceller på flera byggnader behöver hålla koll på summan. Som registrerad får du göra avdrag för el från anläggningar under 500 kW som inte har förts över elnätet.

De flesta företag och gårdar ligger långt under gränsen. Ett stort ladugårdstak på 1 000 kvadratmeter rymmer ungefär 150-200 kW.

Nätregler för större anläggningar

Så länge huvudsäkringen är högst 63 A och anläggningen matar ut högst 43,5 kW räknas du som mikroproducent. Då får nätägaren inte ta ut någon avgift för inmatningen, enligt ellagen 4 kap. 38 §. Anslutningen är också avgiftsfri om inmatningen inte är större än effekten i uttagsabonnemanget.

Över gränserna får nätägaren ta betalt både för anslutningen och för inmatningen. Ledningen eller transformatorn kan också behöva förstärkas, och det kan ta månader. Många företag och gårdar har redan en säkring över 63 A eller ett effektabonnemang, och då gäller nätägarens villkor för produktionsanläggningar. Be om dem tidigt, innan du bestämmer storleken.

Ett sätt att hålla nere kostnaden är att begränsa växelriktaren, så att anläggningen aldrig matar ut mer än abonnemanget tillåter även om panelerna är större. Läs mer i huvudsäkring och solceller. Anmälan till nätägaren sköter elinstallatören, se nätanslutning av solceller.

Solceller på lantbruk

En gård har ofta både en bostad och ekonomibyggnader, och stora tak som lämpar sig för solceller. Det ger fler val än för ett vanligt företag, men också några risker som är egna för lantbruket.

Bostadsdel eller ekonomibyggnad

På en lantbruksfastighet styr placeringen vilka regler som gäller. Sitter panelerna på bostadshuset räknas anläggningen till privatbostaden, och då gäller samma regler som för en villa: grönt avdrag och schablonavdraget på 40 000 kr. Sitter de på ladugården, maskinhallen eller en annan ekonomibyggnad hör de till näringsfastigheten, och då gäller reglerna för näringsverksamhet ovan.

Det betyder inte att elen måste användas där panelerna sitter, men det påverkar momsen och skatten. Använder gården det mesta av elen, och bostaden en mindre del, är det oftast bäst att ha anläggningen i verksamheten. Är bostaden den stora förbrukaren och verksamheten liten, kan privat ägande på bostadshuset ge mer.

Ett exempel: en mjölkgård med 80 000 kWh per år i verksamheten och 15 000 kWh i bostaden har mest att vinna på panelerna på ladugårdstaket, ägda av verksamheten. En gård som hyr ut marken och bara har en hästhage drar däremot mest el i bostaden, och då kan några kW på bostadshuset med grönt avdrag vara det som lönar sig bäst.

Stall, ammoniak och åska

I djurstallar och gödselhantering finns ammoniak i luften, och den kan med tiden skada paneler och ramar som inte är gjorda för det. Välj paneler som är testade enligt IEC 62716, standarden för ammoniakbeständighet, om de ska sitta på eller nära ett stall. Fråga också vad garantin säger om ammoniak, eftersom vissa tillverkare undantar det.

Stora fristående tak och långa ledningar gör att överspänningsskydd på både DC- och AC-sidan är extra viktigt på en gård. Läs mer i överspänningsskydd och brandrisk. Placera växelriktare och kablar så att de inte skadas av djur, fukt eller maskiner, och så att räddningstjänsten kan bryta strömmen.

Gårdens ägare är innehavare av elanläggningen och ansvarar för att den hålls i säkert skick, och installationen ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag, enligt Elsäkerhetsverket. Kontakta också försäkringsbolaget innan installationen. Försäkringen för en ekonomibyggnad med djur kan ha villkor om elanläggningar och brandskydd.

Solceller på jordbruksmark

Paneler på marken är ett alternativ när taken inte räcker, men jordbruksmark har ett särskilt skydd. Enligt miljöbalken 3 kap. 4 § får brukningsvärd jordbruksmark bara tas i anspråk för anläggningar om det behövs för ett väsentligt samhällsintresse och ingen annan mark kan användas. En större markanläggning kan också kräva samråd med länsstyrelsen enligt miljöbalken 12 kap. 6 §, och marken kan behöva anmälas om den tas ur produktion. Kontakta länsstyrelsen innan du planerar, eftersom frister och krav skiljer sig mellan länen.

Ett lågt markstativ kräver normalt inget bygglov, men en hög ställning eller teknikbod kan göra det. Läs mer i bygglov för solceller och solpaneler på marken.

Finns det bidrag för solceller på lantbruk?

Det finns inget eget statligt stöd för solceller på lantbruk i oktober 2026, och grönt avdrag gäller inte för anläggningar i verksamheten. Länsstyrelserna har investeringsstöd för lantbruket med egna ansökningsomgångar och villkor. Fråga din länsstyrelse om någon öppen omgång kan omfatta just din investering, men räkna inte med stöd i kalkylen förrän du har ett beslut. Sitter panelerna på bostadshuset kan du använda grönt avdrag som privatperson.

Lönar det sig för företaget?

Det avgörande är hur mycket av solelen verksamheten själv använder. Solcellerna producerar mest mitt på dagen från april till september, så de passar verksamheter som drar mycket el just då. Det gäller till exempel kylrum och frysar, ventilation i stall och lokaler, mjölkning och kyltank, bevattning, verkstäder och butiker som har öppet dagtid. En spannmålstork drar mycket el, men mest under hösten när solen ger mindre, så den hjälper mindre än man kan tro.

Begär timvärden från nätägaren för det senaste året. Där ser du hur mycket verksamheten använder klockan 10-15 en vanlig sommardag, och det är ungefär vad anläggningen bör kunna leverera utan att för mycket går ut på nätet. Energimyndighetens solelportal har mer om hur produktionen fördelar sig över året.

Ett räkneexempel med antagna priser visar hur kalkylen ser ut. Anta en anläggning på 40 kW som kostar 400 000 kr exklusive moms och producerar ungefär 36 000 kWh per år. Om verksamheten använder 80 procent själv och den elen är värd 1,20 kr per kWh med nätavgift och energiskatt, blir det cirka 34 500 kr per år. Säljs resten för 40 öre per kWh tillkommer cirka 2 900 kr. Det ger ungefär 37 000 kr per år och en återbetalningstid runt 11 år, innan avskrivningarnas skatteeffekt. Branschens egna kalkyler för företag landar ofta på 7-12 år. Mer om hur du räknar finns i återbetalningstid för solceller.

Vilka verksamheter passar solceller?

Verksamheter med jämn förbrukning dagtid under sommarhalvåret får mest ut av varje kWh. Tabellen är en grov vägledning, och dina egna timvärden går alltid före.

Verksamhet	Förbrukning dagtid sommar	Passar solceller
Mjölkgård	jämn, med kyltank, mjölkning, ventilation och pumpar	mycket bra
Livsmedelsbutik, kyl- och fryslager	hög och jämn hela dagen	mycket bra
Kontor med kyla och ventilation	hög vardagar, låg helger	bra
Verkstad och tillverkning	hög vardagar, låg semesterveckor	bra, men kontrollera juli
Växtodling med bevattning	hög vid torka, annars låg	varierar
Spannmålsgård med tork	hög på hösten, låg på sommaren	sämre
Hästgård	låg	liten anläggning

Ett vanligt problem är semestern. En verkstad som stänger i fyra veckor i juli står still just när panelerna producerar mest, och då går nästan allt ut på nätet till ett lägre pris. Räkna med det i kalkylen, eller dimensionera efter förbrukningen under de veckorna i stället för ett snitt.

Så går det till steg för steg

Ordningen nedan sparar mest tid, eftersom nätägarens svar och takets skick ofta avgör storleken innan du ens har pratat pris.

Hämta timvärden för det senaste året från nätägaren och se hur mycket el verksamheten använder dagtid på sommaren.
Kontrollera taket. Har det mindre än 10-15 år kvar, byt det först, se byta tak före solceller.
Bestäm med redovisningskonsulten om anläggningen ska ägas privat eller i verksamheten.
Be nätägaren om villkoren för din anslutning, särskilt om du är över 63 A eller 43,5 kW.
Begär offerter med samma underlag och jämför pris per kW, garantier och service.
Låt installatören göra anmälan till nätägaren och kontrollera att anläggningen är anmäld innan du börjar sälja el.
Teckna avtal med en elhandlare för överskottet och, om verksamheten är momsregistrerad, se till att elförsäljningen redovisas.

Finansiering

Det vanligaste är att köpa anläggningen med egna pengar eller ett lån, och sedan skriva av den. Det ger lägst kostnad över tid, men binder kapital.

Alternativen är att leasa anläggningen, ofta över ungefär 20 år, eller att teckna ett elavtal där någon annan äger panelerna på ditt tak och du köper elen till ett fast pris, så kallad PPA, ofta på 10-20 år. Båda gör att du slipper investeringen, men du betalar för det och binder dig länge. Läs avtalet noga: vad händer om du säljer fastigheten, byter tak eller lägger ner verksamheten? Mer finns i hyra eller leasa solceller.

Checklista för gården

Gå igenom de här frågorna innan du begär offerter, så blir offerterna lättare att jämföra.

Fråga	Varför
Vilken byggnad, bostad eller ekonomibyggnad?	avgör skatt, moms och grönt avdrag
Hur gammalt är taket, och klarar det lasten?	panelerna sitter i 30 år, och snölast tillkommer
Finns det djur eller gödsel i byggnaden?	ammoniak, välj paneler testade enligt IEC 62716
Hur skyddas anläggningen mot åska?	överspänningsskydd på DC- och AC-sidan
Vad säger försäkringen?	villkor för elanläggningar i ekonomibyggnader
Hur stor är huvudsäkringen eller abonnemanget?	avgör om nätägaren tar ut avgift
Hur mycket el används dagtid på sommaren?	avgör hur stor anläggningen bör vara

När du har svaren kan du begära offerter med samma underlag till flera installatörer.