Så väljer du rätt växelriktare till solcellerna

Panelerna på taket ger likström, men huset och elnätet går på växelström. Vilken växelriktare ska du ha, och hur stor ska den vara?

Växelriktaren gör om panelernas likström till växelström och styr hela anläggningen. För en vanlig villa räcker en strängväxelriktare som är 10-20 procent mindre än panelernas toppeffekt. Välj en hybridväxelriktare om du vill ha batteri nu eller senare, och räkna med att byta växelriktaren en gång under anläggningens livstid.

Vad är en växelriktare och hur fungerar den?

Varje panel ger likström, och spänningen varierar med ljus och temperatur. Växelriktaren tar emot den och gör om den till växelström med samma spänning och frekvens som elnätet, 230 volt och 50 Hz. Först då kan elen användas i huset eller matas ut på nätet. Vill du se hur delarna hänger ihop finns en genomgång av hur en solcellsanläggning är uppbyggd.

Växelriktaren letar också hela tiden efter den kombination av ström och spänning som ger mest effekt just nu. Funktionen heter MPPT (maximum power point tracking), och en växelriktare med två MPPT-ingångar kan sköta två takytor med olika väderstreck var för sig.

Den tredje uppgiften är säkerhet. Växelriktaren övervakar nätet och slutar mata ut el om nätet försvinner, så att ingen som jobbar på ledningen vid ett strömavbrott får spänning från ditt tak. Den loggar också produktionen, som du sen ser i en app eller på en display.

Vilka typer av växelriktare finns?

Det finns fyra huvudtyper. Skillnaden ligger i var omvandlingen sker och hur väl anläggningen klarar skugga och flera takytor.

Typ	Passar för	Fördel	Nackdel
Strängväxelriktare	Ett eller två tak utan skugga	Billigast, en enhet att byta	En skuggad panel drar ner hela strängen
Strängväxelriktare med optimerare	Skugga från skorsten eller träd, flera takytor	Varje panel jobbar för sig, övervakning per panel	Fler elektroniska delar på taket
Mikroväxelriktare	Små eller splittrade anläggningar	Varje panel helt oberoende	Många enheter och kontakter på taket
Hybridväxelriktare	Den som vill ha batteri nu eller senare	Batteriet ansluts direkt, ofta med ödrift	Dyrare än en vanlig strängväxelriktare

Strängväxelriktare och optimerare

En strängväxelriktare tar emot en eller flera serier av paneler, så kallade strängar. Den är vanligast i villor eftersom den är billig och enkel. Nackdelen är att panelerna i en sträng hänger ihop, så skugga på en panel sänker produktionen för hela strängen.

Har du skugga från en skorsten, en takkupa eller ett träd kan optimerare på de utsatta panelerna lösa det. Optimeraren sitter under panelen och låter den jobba på sin egen bästa punkt, medan växelriktaren fortfarande sitter på väggen.

Mikroväxelriktare

En mikroväxelriktare sitter under varje panel och gör om strömmen direkt på taket. Det passar en liten anläggning, eller panelgrupper på flera tak med olika lutning. Priset är fler enheter som kan gå sönder på en plats som är svår att nå, och fler kontakter som utsätts för väder.

Hybridväxelriktare och batteri

En hybridväxelriktare har en ingång för batteri. Vill du ha batteri till solceller nu eller om några år är det oftast billigare att välja hybrid från början än att byta senare. Alternativet är ett AC-kopplat batteri med egen växelriktare, som går att lägga till en befintlig anläggning. Ska huset ha el vid strömavbrott krävs en växelriktare som klarar ödrift vid strömavbrott, och det klarar långt ifrån alla.

Hur stor växelriktare behöver man?

Växelriktarens effekt anges i kW växelström, panelernas i kWp. Skillnaden mellan måtten förklaras i skillnaden mellan kW och kWp. Panelerna når nästan aldrig sin toppeffekt i Sverige, så växelriktaren sätts ofta 10-20 procent under panelernas kWp. En anläggning på 10 kWp i söderläge får då en växelriktare på 8-9 kW. De få timmar om året då panelerna kunde ha gett mer kapas bort, och den förlusten är liten.

Ligger panelerna åt öst och väst kan du gå längre ner, eftersom de två sidorna inte producerar fullt samtidigt. Då behövs också två MPPT-ingångar, en per takyta.

Två saker till påverkar storleken. Den första är om växelriktaren är enfas eller trefas. Svenska villor har nästan alltid trefas, och en trefasväxelriktare fördelar effekten jämnt på faserna. Den andra är huvudsäkringen, som sätter en gräns för hur mycket du får mata ut. Vill du bygga ut med fler paneler senare, välj en växelriktare med marginal och gärna en ledig MPPT-ingång. Växelriktaren sätter taket för hur stor anläggningen kan bli.

Var ska växelriktaren sitta, inomhus eller utomhus?

Vanliga platser är garaget, ett förråd, källaren eller en yttervägg. Utomhus går bra om modellen har den kapslingsklass som behövs, till exempel IP65. Det viktiga är att den sitter svalt och ventilerat och inte i direkt sol. En varm växelriktare sänker effekten för att skydda sig själv, och hög värme förkortar livslängden.

Många växelriktare surrar eller har en fläkt. Sätt den inte på väggen mot ett sovrum. Den behöver också internet, via wifi eller nätverkskabel, om du vill se produktionen i appen. Kontrollera att wifi-signalen når fram innan platsen bestäms.

Följ tillverkarens anvisningar för underlag och avstånd, och fråga installatören hur placeringen förhåller sig till brandskyddet. Elsäkerhetsverkets rapport om bränder i solcellsanläggningar 2018-2024 bedömer risken som låg, men pekar ut DC-kablar, DC-kontakter, DC-brytare och anslutningen i elcentralen som vanliga startpunkter. Det är delar som installatören väljer och monterar, så kvaliteten på installationen väger tyngre än märket på växelriktaren. Läs mer om brandrisk och överspänningsskydd.

Livslängd, garanti och pris

Panelerna håller ofta 25-30 år, växelriktaren 10-20 år. Räkna därför med att byta växelriktaren åtminstone en gång. Garantin är vanligtvis 5-12 år, och vissa tillverkare säljer förlängd garanti. Mer om hur länge delarna håller finns i guiden om livslängd för solceller.

Solcellskollen angav 2021 att en växelriktare för 5 kW kostade ungefär 15 000-20 000 kr och en för 8 kW ungefär 20 000-25 000 kr. Se siffrorna som en grov ram, eftersom priserna har ändrats sen dess. Ett byte görs av ett elinstallationsföretag, så arbetskostnaden kommer till.

Verkningsgraden är sällan det som avgör. Tillverkarna anger ofta 95-98 procent. När Energimyndigheten testade växelriktare uppmättes 93-95 procent. Testet är några år gammalt, men skillnaden mellan etablerade märken var liten.

Det här ska stå i offerten

Offerter beskriver ofta växelriktaren med bara ett märke. Be om de här uppgifterna, så kan du jämföra offerter mot varandra:

Märke och exakt modell.
Växelriktarens AC-effekt i kW jämfört med panelernas kWp.
Antal MPPT-ingångar och hur strängarna fördelas på dem.
Enfas eller trefas.
Garantitid och vad som gäller vid byte.
Om den är batteriförberedd (hybrid) och om den klarar ödrift.
Var den ska sitta och hur den kopplas till internet.
Hur övervakningen fungerar, och om appen kostar något.

Växelriktaren ska vara CE-märkt och uppfylla kraven för anslutning till det svenska elnätet. Energiföretagen har listan Rikta Rätt över växelriktare vars dokumentation granskats mot de kraven. Fråga om modellen finns där. Vill du ha flera förslag att ställa mot varandra kan du jämföra offerter. Hur resten av jobbet går till står i så går installationen till.

Vad du själv får göra

Du får läsa av displayen och appen, starta om via den knapp eller funktion som manualen beskriver och hålla ytan runt växelriktaren fri. Du får inte öppna växelriktaren, lossa DC-kablarna eller flytta den. Panelerna ger spänning så fort det är ljust, även när växelriktaren är avstängd, och likström på flera hundra volt ger ljusbågar som kan orsaka brand.

Arbete på anläggningen får bara göras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Du kan kolla elföretaget i Elsäkerhetsverkets register innan du anlitar någon.

Visar växelriktaren en felkod eller har produktionen sjunkit, börja med att felsöka låg produktion. Ring installatören om felkoden kommer tillbaka, om det luktar bränt eller om växelriktaren har stängt av sig själv.