Vilken riktning och lutning är bäst för solceller?

Ditt tak lutar åt öster och väster, eller kanske åt norr. Hur mycket el förlorar du på att det inte vetter rakt mot söder, och spelar lutningen någon roll?

Ett tak mot söder med 30-50 graders lutning ger mest el i Sverige, men skillnaderna är mindre än många tror. Öst och väst ger ungefär 15-25 procent mindre per år beroende på lutning, sydost och sydväst bara 5-10 procent mindre, och några graders avvikelse i lutning märks knappt. Norrsidan ger hälften eller mindre på ett vanligt villatak och lönar sig bara när lutningen är låg.

Bästa väderstreck för solceller

Söder ger högst årsproduktion, men Energimyndigheten skriver att tak mot syd, sydost eller sydväst alla ger högst årlig produktion. Mellan dem är skillnaden liten. I beräkningen längre ner ger sydost och sydväst ungefär 93-94 procent av vad söder ger vid samma lutning.

Öst och väst ger lägre total årsproduktion, men mer el på morgonen och kvällen, när de flesta hushåll använder mest. Vid 15 graders lutning ger ett öst- eller västtak runt 86 procent av ett sydtak med samma lutning, och vid 30 grader runt 79 procent. Förlusten växer alltså med lutningen. Det är därför uppgifterna på nätet spretar: den som skriver “10-20 procent” räknar på ett flackt tak, och den som anger 25 procent räknar på ett brantare.

Norr ger minst. Vid 30 graders lutning, som på många villor, blir det ungefär hälften av ett sydtak, och vid 45 grader under 40 procent. På ett flackt tak är förlusten mindre, vilket du kan läsa mer om längre ner.

Bästa vinkel för solceller i Sverige

Enligt Energimyndigheten är en lutning på 30-50 grader oftast bäst för årsproduktionen, och en avvikelse på 10 grader från den bästa lutningen kostar bara 1-2 procent. Därför rekommenderar de i de flesta fall att panelerna följer takets lutning. Det blir enklast och billigast, och panelerna kräver då normalt inget bygglov.

Längre norrut lönar det sig med något brantare vinkel. I Malmö och Stockholm ger 30-45 grader i princip samma årsproduktion, medan 45-60 grader är bäst i Luleå. En brantare vinkel ger också mer el tidigt på våren och sent på hösten, och snön glider av lättare. Energimyndigheten påpekar att en brantare lutning kan vara en fördel i norra Sverige, där snö oftare ligger kvar när solen står högre.

Tabell över väderstreck och lutning

Tabellen visar beräknad årsproduktion i kWh per installerad kWp i Stockholm, med procent av det bästa läget inom parentes. Den är beräknad i EU:s verktyg PVGIS med 1 kWp kristallina paneler monterade på tak, 14 procent systemförluster och väderdata från 2005-2023. Snö och skugga från träd eller grannhus ingår inte.

Lutning	Söder	Sydost	Sydväst	Öster	Väster	Norr
0 grader (platt)	761 (80 %)	761 (80 %)	761 (80 %)	761 (80 %)	761 (80 %)	761 (80 %)
15 grader	871 (91 %)	837 (88 %)	837 (87 %)	752 (79 %)	751 (79 %)	624 (65 %)
30 grader	937 (98 %)	883 (92 %)	880 (92 %)	738 (77 %)	735 (77 %)	486 (51 %)
45 grader	956 (100 %)	891 (93 %)	884 (92 %)	709 (74 %)	705 (74 %)	365 (38 %)
60 grader	927 (97 %)	857 (90 %)	848 (89 %)	656 (69 %)	655 (69 %)	286 (30 %)
90 grader (vägg)	725 (76 %)	672 (70 %)	660 (69 %)	484 (51 %)	492 (51 %)	172 (18 %)

Mönstret är detsamma i hela landet, men nivån skiljer sig. Bästa läget ger runt 1 050 kWh per kWp i Malmö och runt 980 kWh i Luleå i samma beräkning, och ett öst- eller västtak med 30 graders lutning ligger på 77-80 procent av det bästa i Malmö och på 73-75 procent i Luleå. Mer om produktionen över året och i olika delar av landet finns i guiden om hur mycket solceller producerar. Vad en kWp är förklaras i guiden om kW, kWp och kWh.

Solceller öst eller väst

Ett öst-västtak har två fördelar som inte syns i tabellen. Produktionen sprids över fler timmar, med en topp på förmiddagen från östsidan och en på eftermiddagen från västsidan. Och du får ofta plats med paneler på båda takfallen, så att anläggningen blir större än om bara en sida används. Totalt kan du alltså få lika mycket el som från ett mindre sydtak, och mer av den kommer när du själv är hemma och använder el.

Det har blivit viktigare sedan skattereduktionen för såld el, 60 öre per kWh, togs bort från 1 januari 2026. El som du använder själv sparar dig hela elpriset med nätavgift och skatt, medan såld el bara ger elhandlarens ersättning. Ett öst-västtak som ger mer el morgon och kväll kan därför ge nästan lika mycket värde som ett sydtak trots färre kWh, men hur mycket beror på hur du använder el. Läs om grönt avdrag för vad som gäller nu.

Har du både öster och väster med paneler ska de två takfallen kopplas till var sin ingång på växelriktaren, eftersom de producerar mest vid olika tider. Ett batteri kan flytta en del av överskottet till kvällen, se hur stort batteri du behöver.

Lönar det sig med solceller mot norr?

Oftast inte på ett vanligt villatak. Med 30-45 graders lutning ger norrsidan bara 38-51 procent av ett sydtak, och då betalar varje panel tillbaka sig ungefär dubbelt så långsamt. Sätt hellre fler paneler på söder-, öster- eller västsidan, eller titta på garage, förråd eller marken.

Ett flackt tak är ett undantag. Vid 15 graders lutning ger norrsidan runt 65 procent, och på ett nästan platt tak spelar väderstrecket knappt någon roll. Har du ett låglutande tak där norrsidan kan få paneler billigt, till exempel som en del av en större anläggning, kan det vara värt att räkna på. Kör alltid en egen beräkning för just ditt tak innan du bestämmer dig.

Lutning för solceller på platt tak

Är taket platt eller nästan platt, under ungefär 5 grader, lutas panelerna upp med ett stativ. Energimyndigheten anger att panelerna normalt lutas 10-20 grader mot söder. Lutningen gör att regn sköljer bort smuts och pollen och att snön glider av, vilket en helt plan panel inte gör.

Ett annat sätt är att ställa panelerna i öst-västlig riktning med låg lutning, rygg mot rygg. Varje panel producerar något mindre, men raderna skuggar inte varandra lika mycket, så det får plats fler paneler. Enligt Energimyndigheten kan anläggningen då bli större och installationskostnaden lägre per kW, med jämnare produktion över dygnet.

Stativ på platt tak hålls oftast nere med ballast, och då ökar vikten. Energimyndigheten anger runt 25 kg per kvadratmeter solcellsyta och upp mot 50 kg på högt och vindutsatt läge, och en vindlastberäkning görs alltid. Mer om stativ, bärighet och takmaterial finns i guiden om vilka tak som passar för solceller.

Så tar du reda på ditt taks riktning och lutning

Du behöver inte gå upp på taket för att ta reda på det här. Med några enkla mått och en karttjänst kommer du långt. Gör så här:

1. Väderstreck. Öppna en karttjänst med flygfoto och titta på takets nock. Rakt söder är 0 grader i solcellsberäkningar, väster 90 grader och öster -90 grader. Du kan också stå vid husväggen med kompassen i mobilen.
2. Lutning. Mät från vinden med en lutningsmätare i mobilen mot en takstol eller takbräda. Eller räkna: mät höjden från vindsbjälklaget till nocken och halva husets bredd. Är höjden ungefär lika stor som halva bredden lutar taket cirka 45 grader, och är den ungefär hälften cirka 27 grader.
3. Skugga. Notera träd, skorstenar och grannhus som skuggar taket, gärna vid olika tider på dagen och året.
4. Beräkning. Kolla om din kommun har en solkarta, eller kör PVGIS själv. Klicka på ditt hus, fyll i installerad effekt i kWp, lutning och azimut, och läs av årsproduktionen.

Med uppgifterna kan du också använda solcellskalkylatorn för att se ungefär hur mycket el taket kan ge. Skugga kostar ofta mer än ett sämre väderstreck, så ta den på allvar. Om snö och moln läser du i guiden om snö och skugga, och om anläggningen ger mindre än beräknat finns hjälp i guiden om varför solcellerna producerar mindre än väntat. Har du en vägg mot söder kan även solceller på väggen vara ett alternativ, med runt tre fjärdedelar av ett bra tak enligt tabellen.

Vanliga frågor om riktning och lutning

Några frågor kommer ofta upp när man jämför sitt tak med rekommendationerna, och här är de korta svaren.

Ska solcellerna ha samma lutning som taket?

Nästan alltid ja. Energimyndigheten skriver att det oftast är bäst att låta panelerna följa takets lutning, eftersom installationen då blir enkel och billig. Att vinkla upp paneler på ett lutande tak ger sällan mer än några procent, och stativen kostar pengar, ökar vindlasten och kan kräva bygglov.

Vilken lutning är bäst för solceller på vintern?

För vinterproduktion är en brant vinkel, 60 grader eller mer, bäst, eftersom solen står lågt. Men vintern ger så lite el i Sverige att den sällan ska styra valet. I Stockholm kommer bara runt 5 procent av årsproduktionen under november-januari, så det är sommarhalvåret som avgör. Snö som ligger kvar på panelerna kostar dessutom mer än vinkeln, och den glider av lättare från en brant panel.

Vad är azimut?

Azimut är panelernas riktning i grader i förhållande till söder. I PVGIS och de flesta solcellsberäkningar är söder 0 grader, väster 90 grader, öster -90 grader och norr 180 grader. Ett tak mot sydväst har alltså azimut 45 grader, och ett tak mot sydost -45 grader.