Hur mycket el producerar solceller per år?

Offerten lovar 9 500 kWh om året från 10 kWp på taket. Är det rimligt, och hur mycket av det kommer egentligen på vintern?

I Sverige ger en solcellsanläggning ungefär 800-1 050 kWh per installerad kWp och år, alltså cirka 8 000-10 000 kWh för en vanlig villaanläggning på 10 kWp i söderläge. Omkring två tredjedelar kommer under april-augusti, medan november-januari bara ger några procent av årets el. Siffrorna nedan kommer från EU:s beräkningsverktyg PVGIS, så att du kan jämföra med din egen ort.

Så mycket el ger solceller per år

För att få fram årsproduktionen multiplicerar du anläggningens storlek i kWp med hur många kWh varje kWp ger per år. Vad kWp betyder och hur det skiljer sig från kWh står i guiden om kW, kWp och kWh. Som tumregel brukar man räkna med cirka 1 050 kWh per kWp i Götaland, 950 i Svealand och 850 i Norrland, för ett tak i söderläge utan skugga.

Anläggning	Antal paneler (cirka 430 W)	Årsproduktion, 850 kWh/kWp	Årsproduktion, 950 kWh/kWp	Årsproduktion, 1 050 kWh/kWp
5 kWp	12	4 250 kWh	4 750 kWh	5 250 kWh
10 kWp	23	8 500 kWh	9 500 kWh	10 500 kWh
15 kWp	35	12 750 kWh	14 250 kWh	15 750 kWh

Ett tak i öst eller väst ger drygt en femtedel mindre än söderläge, och skugga kan ta mycket mer än så. Siffrorna är snitt över många år. Ett enskilt år kan avvika med 4-5 procent åt båda hållen, ibland mer.

Jämför gärna årsproduktionen med vad huset gör av med. En villa med fjärrvärme drar runt 6 000 kWh per år och en med direktverkande el kanske 18 000 kWh, men den stora skillnaden ligger på vintern, då solcellerna ger minst. Guiden om hur mycket el en villa gör av med visar normalvärden för olika hus.

Produktion i olika delar av Sverige

Tabellen visar vad PVGIS räknar fram för sju orter från söder till norr. Kolumnen längst till höger visar hur stor del av årets el som kommer under november-januari.

Ort	kWh per kWp och år	10 kWp per år	Andel april-augusti	Andel november-januari
Malmö	1 025	10 250 kWh	65 %	6,6 %
Göteborg	920	9 200 kWh	66 %	6,3 %
Stockholm	950	9 500 kWh	67 %	5,3 %
Sundsvall	883	8 830 kWh	69 %	3,1 %
Umeå	902	9 020 kWh	71 %	2,2 %
Luleå	962	9 620 kWh	73 %	1,4 %
Kiruna	800	8 000 kWh	72 %	0,9 %

Luleå ger ungefär lika mycket per år som Stockholm. De långa dagarna under försommaren, när solen knappt går ner, väger upp den mörka vintern. Skillnaden syns i fördelningen: i Luleå kommer nästan allt mellan mars och september.

Antagandena bakom tabellen är takmonterade paneler, 35 graders lutning, rakt söder, 14 procent förluster i kablar och växelriktare och väderdata från 2005-2023. Snö ingår inte, så vintersiffrorna för norra Sverige är i överkant. Lokal skugga från träd och hus ingår inte heller.

Produktion månad för månad

Så här fördelar sig produktionen för en anläggning på 10 kWp i Malmö, Stockholm och Luleå, enligt samma PVGIS-beräkning.

Månad	Malmö	Stockholm	Luleå
Januari	240 kWh	170 kWh	40 kWh
Februari	430 kWh	380 kWh	310 kWh
Mars	890 kWh	860 kWh	970 kWh
April	1 270 kWh	1 190 kWh	1 350 kWh
Maj	1 420 kWh	1 350 kWh	1 540 kWh
Juni	1 400 kWh	1 380 kWh	1 500 kWh
Juli	1 360 kWh	1 330 kWh	1 400 kWh
Augusti	1 210 kWh	1 130 kWh	1 190 kWh
September	970 kWh	860 kWh	790 kWh
Oktober	620 kWh	530 kWh	440 kWh
November	280 kWh	210 kWh	90 kWh
December	160 kWh	120 kWh	0 kWh
Hela året	10 250 kWh	9 500 kWh	9 620 kWh

Maj och juni ger alltså ungefär tio gånger så mycket som december i Stockholm. Det är därför en villa med elvärme aldrig kan täcka vinterns förbrukning med solceller, hur stor anläggningen än är.

Hur mycket ger solceller på vintern?

Under november-februari ger en kWp ungefär 110 kWh i Malmö, 90 kWh i Stockholm och 45 kWh i Luleå, enligt PVGIS. För 10 kWp blir det 1 100, 900 och 450 kWh på fyra månader. I norr är december i praktiken noll, och när panelerna ligger under snö blir det noll även söderut.

Sommarens överskott går inte att spara till vintern. Ett batteri till solcellerna flyttar el från mitt på dagen till kvällen, inte från juli till januari. Överskottet säljer du i stället, och köper el när det är mörkt.

Snö glider ofta av panelerna av sig själv när solen värmer dem. Gå inte upp på taket för att skotta, det är både fallrisk och risk att skada panelerna. Mer om snö, kyla och moln står i guiden om solceller när det är molnigt.

Varför ger solcellerna så lite på vintern?

Tre saker samverkar. Dagarna är korta, i Stockholm bara drygt sex timmar ljus i december. Solen står lågt, så ljuset träffar panelerna snett och går en längre väg genom atmosfären. Och vintern är ofta grå, med tjocka moln som släpper igenom lite ljus.

Kylan i sig är däremot inget problem. Solceller producerar bättre när de är kalla, eftersom effekten sjunker med ungefär 0,3 procent per grad när cellerna blir varmare än 25 grader. En klar och kall vårdag i mars kan därför ge mer per timme än en varm och disig dag i juli.

Hur mycket el ger solceller per dag?

En anläggning på 10 kWp i Stockholm ger i snitt cirka 46 kWh per dygn i juni och cirka 4 kWh per dygn i december, räknat från PVGIS månadssiffror. En klar junidag kan det bli 60-70 kWh, en grå decemberdag nästan ingenting.

Molnen gör stor skillnad från dag till dag. En helt mulen dag ger ofta bara en femtedel till knappt en tredjedel av en solig dag, men produktionen stannar inte helt. På natten producerar solceller ingenting.

Vår och höst ligger mittemellan. I mars och september ger samma anläggning ungefär 28-29 kWh per dygn i snitt. Jämför med vad huset drar: en villa utan elvärme använder ofta 15-20 kWh per dygn, och en stor del av det går på morgonen och kvällen. En solig sommardag blir det därför ett överskott mitt på dagen även med en måttlig anläggning, medan du köper el på kvällen. Det är den skillnaden som gör att hur mycket du kan använda själv betyder mer för lönsamheten än den totala årsproduktionen.

Hur mycket ger en kvadratmeter och en solpanel?

Med dagens paneler, som har en verkningsgrad på 20-23 procent, ryms ungefär 0,2 kWp per kvadratmeter. Enligt ett typiskt datablad för en panel på 430 W är den cirka 1,72 x 1,13 meter, alltså knappt 2 m². Det ger 160-210 kWh per kvadratmeter och år, beroende på ort och riktning.

Därför skiljer sig siffrorna du hittar på nätet åt. Äldre uppgifter på 100-170 kWh per kvadratmeter bygger på paneler med lägre verkningsgrad, och siffror över 220 kräver ett mycket bra läge i södra Sverige. Mer om hur verkningsgraden påverkar ytan står i guiden om verkningsgrad.

Yta	Ungefärlig storlek	Årsproduktion, Stockholm söder
1 panel, cirka 2 m²	0,43 kWp	cirka 400 kWh
20 m²	cirka 4 kWp	cirka 3 800 kWh
50 m²	cirka 10 kWp	cirka 9 500 kWh
100 m²	cirka 20 kWp	cirka 19 000 kWh

Vad påverkar produktionen?

Orten sätter ramen, men det är taket och anläggningen som avgör var inom ramen du hamnar. Här är de viktigaste faktorerna.

Väderstreck och lutning

PVGIS ger för Stockholm 950 kWh per kWp med 35 graders lutning mot söder, 892 mot sydost och runt 730 mot öst eller väst. Ett flackt tak på 15 grader mot söder ger 871. Den kompletta tabellen och vad den betyder för ditt tak står i guiden om lutning och väderstreck.

Skugga, snö och väder

Skugga från en skorsten eller ett träd kan sänka produktionen mer än man tror, eftersom en skuggad panel kan dra ner hela strängen. Optimerare eller mikroväxelriktare minskar förlusten, se guiden om optimerare. Snö som ligger kvar stoppar produktionen helt tills den glidit av.

Panelernas ålder och anläggningens kvalitet

Panelerna tappar lite effekt varje år. Tillverkarnas garantier brukar utlova att effekten inte minskar mer än ungefär 0,4-0,5 procent per år efter det första året. Efter 25 år ger en anläggning alltså ungefär 85-90 procent av vad den gav som ny. Förluster i kablar och växelriktare ligger normalt på några procent. Hur länge panelerna och växelriktaren håller går guiden om livslängd igenom.

Räkna på ditt eget tak

Det snabbaste sättet är att mata in tak och ort i solcellskalkylatorn. Vill du räkna mer exakt kan du använda PVGIS själv. Klicka på ditt hus på kartan, välj fliken för nätanslutna system och ange anläggningens storlek i kWp, takets lutning i grader och riktningen. Söder är 0 grader i PVGIS, öst -90 och väst 90. Låt förlusterna stå kvar på 14 procent, så får du produktionen per månad och år för just din adress.

Använd siffrorna för att kontrollera en offert. Dela offertens årsprognos med anläggningens kWp och jämför med tabellen för din ort och takriktning. Lovar offerten 9 500 kWh från 8 kWp i Stockholm blir det nästan 1 200 kWh per kWp, och då är det rimligt att fråga vilka antaganden prognosen bygger på. Om du vill jämföra offerter är det samma kontroll för varje.

När anläggningen väl är på plats, och ger klart mindre än prognosen, finns felsökningen i guiden om varför solcellerna producerar mindre än väntat. Hur stor anläggning du behöver för din förbrukning går guiden om hur mycket solceller du behöver igenom.

Vanliga frågor

Några frågor kommer ofta upp om solcellernas produktion.

Hur mycket varierar produktionen mellan år? Enligt PVGIS väderdata för 2005-2023 avviker ett enskilt år i snitt med cirka 4 procent från medelvärdet. Ett ovanligt soligt eller grått år kan ge 5-10 procent mer eller mindre.

Producerar solceller på natten? Nej. Solceller behöver ljus, och månsken eller gatubelysning ger inte någon produktion att tala om. Vill du använda solel på kvällen behövs ett batteri.

Hur mycket ger en solcellsanläggning på 5 kW? Ungefär 4 000-5 250 kWh per år i söderläge, eller cirka 4 750 kWh i Stockholmstrakten. Det motsvarar ungefär hushållselen i en mindre villa, men det mesta kommer på sommarhalvåret.

Hur mycket ger 100 kvadratmeter solceller? Ungefär 20 kWp, som ger 16 000-21 000 kWh per år beroende på ort, eller cirka 19 000 kWh i Stockholm i söderläge. Det är mer än de flesta villor använder, och en så stor anläggning kräver en större huvudsäkring än vanligt.