Fungerar solceller när det är molnigt?

Ja, solceller ger el även när det är molnigt, men betydligt mindre. Så mycket påverkar moln, regn, snö och skugga produktionen under ett svenskt år.

Himlen är grå i tre dagar och appen visar en bråkdel av vad panelerna gav förra veckan. Fungerar solcellerna alls när det är molnigt?

Ja, solceller producerar el även när det är molnigt, eftersom de tar vara på det spridda ljuset från hela himlen. Effekten blir däremot betydligt lägre: ungefär 20-50 procent av full effekt vid tunna moln och 5-10 procent under tjocka, mörka moln, enligt Uppsala universitet. Över ett helt år spelar vädret mindre roll än man tror, eftersom ett grått år bara ger några procent mindre el än ett soligt.

Varför solceller ger el utan direkt sol

Ljuset som når panelerna kommer på två sätt. Direkt solljus kommer i en rak stråle från solen, och diffust ljus har spridits av moln, partiklar och luften och kommer från hela himlen. En panel gör el av båda, så produktionen blir aldrig noll så länge det är dag. Hur cellen gör om ljus till el förklarar guiden om hur solceller fungerar.

I Sverige är en stor del av årets ljus diffust, eftersom himlen ofta är helt eller delvis molnig. Det betyder att anläggningen gör en betydande del av sitt årsarbete under dagar som inte känns soliga alls. På natten är produktionen däremot noll.

Så mycket el ger solceller när det är molnigt

Tabellen visar ungefär hur mycket effekt panelerna ger i olika väder, jämfört med en klar dag. Siffrorna är riktvärden och varierar med tid på dagen, årstid och hur tjocka molnen är.

Väder Andel av full effekt Källa
Klart och soligt 100 % jämförelsepunkt
Lätta eller tunna moln 20-50 % Uppsala universitet
Tjocka, mörka moln 5-10 % Uppsala universitet
Regn ungefär som tjocka moln samma molntäcke
Några centimeter snö på panelen nära 0 % ljuset når inte cellerna
Skugga på en del av panelen kan dra ner hela panelen seriekopplade celler
Natt 0 % Uppsala universitet

För en anläggning på 10 kWp innebär det ungefär så här: en klar sommardag kan den ge 7-9 kW mitt på dagen. Under tunna moln blir det kanske 2-4 kW, och en riktigt grå dag 0,5-1 kW. Effekten i kW är vad anläggningen ger i stunden, medan dagens produktion i kWh beror på hur länge den ger det. Skillnaden förklaras i guiden om kW, kWp och kWh.

Ibland ser du en kort topp i appen när solen kommer fram bakom ett moln. Det kallas molnförstärkning: ljuset från solen och ljuset som reflekteras från molnkanterna når panelen samtidigt, och effekten kan kort gå över det vanliga. Det är normalt och varar bara några sekunder eller minuter.

Regn, kyla och värme

Regn i sig skadar inte produktionen mer än molnen gör. Regnet sköljer dessutom bort damm och pollen, så panelerna ger ofta lite mer efter en regnig period. På låglutande tak eller nära träd räcker regnet inte alltid, se guiden om att tvätta solpaneler.

Solceller fungerar bättre när de är kalla. Enligt tillverkarnas datablad tappar en vanlig panel ungefär 0,3-0,4 procent effekt per grad som cellen blir varmare än 25 grader, och en panel i full sommarsol blir lätt 50-60 grader. En kall och klar dag i mars eller april kan därför ge lika hög effekt som en het dag i juli, även om solen står lägre.

Snö på solpanelerna

Snö är det enda väder som kan stoppa produktionen helt under dagen. Redan ett tunt, tätt lager tar bort det mesta av ljuset, och under ett tjockare lager blir produktionen i praktiken noll. Ett tunt lager smälter ofta bort snabbt, eftersom de mörka panelerna värms av det ljus som ändå tränger igenom och snön glider av lutande paneler.

Snö på marken runt huset är däremot en fördel. Den reflekterar mycket ljus, och en klar vinterdag med snö på marken kan ge bättre effekt än man väntar sig.

Gå inte upp på taket för att skotta panelerna. Fallrisken är stor på ett snöigt tak, och en skyffel eller snöraka kan repa glaset och skada panelerna. Elsäkerhetsverket råder dig att efter vintern titta efter skador från snölast och skottning. Vintermånaderna ger ändå så lite el i Sverige att det sällan är värt besväret. Om taket klarar snölasten är en fråga för montaget, se vilka tak som passar för solceller.

Skugga är värre än moln

Moln dämpar ljuset jämnt över alla paneler. Skugga från ett träd, en skorsten eller en takkupa träffar däremot bara några celler, och det kan slå hårdare. Cellerna i en panel är seriekopplade, liksom panelerna i en sträng, så en skuggad cell kan dra ner effekten för en hel panel eller sträng.

Moderna paneler har bypassdioder som begränsar förlusten, men skugga under de bästa timmarna kostar ändå mycket. Har du skugga på delar av taket kan optimerare eller mikroväxelriktare hjälpa, se guiden om optimerare till solceller.

Vad betyder ett grått år för årsproduktionen?

En enskild molnig dag kan ge en tiondel av en solig dag. Ett helt molnigt år är något helt annat. Enligt PVGIS, EU:s beräkningsverktyg, varierar årsproduktionen för en anläggning i Stockholm med ungefär 4 procent mellan åren, alltså cirka 950 kWh per kWp med en vanlig variation på 37 kWh upp eller ner. Samma bild gäller från Malmö till Kiruna. De grå dagarna jämnar ut sig mot de soliga.

Var i landet du bor betyder mer än hur molnigt ett enskilt år blir. PVGIS ger cirka 1 025 kWh per kWp i Malmö, 920 i Göteborg och 800 i Kiruna för ett tak mot söder med 35 graders lutning. Hur mycket det blir per månad och var du hittar siffror för din egen ort står i guiden om hur mycket solceller producerar.

Ger din anläggning tydligt mindre än prognosen över ett helt år, är det alltså sällan vädret som är förklaringen. Då är det värt att gå igenom guiden om när solcellerna producerar mindre än väntat.

Vanliga frågor

Två frågor dyker ofta upp när det är grått ute, och de besvaras inte direkt ovan.

Är söderläge bäst även när det är mulet?

En helt mulen dag kommer ljuset från hela himlen, så riktningen spelar mindre roll just då. Över året är söder ändå bäst. Enligt PVGIS ger ett tak med 35 graders lutning i Stockholm cirka 950 kWh per kWp mot söder, 732 mot öster och 442 mot norr. Mer om valet av riktning står i guiden om lutning och väderstreck.

Lönar sig solceller i ett molnigt land som Sverige?

Den svenska sommaren har långa dagar, och det väger upp mycket av molnen. Enligt PVGIS kommer två tredjedelar eller mer av årsproduktionen mellan april och augusti, då dagarna är som längst. Det är där pengarna tjänas, inte under den grå november. Räkna på ditt eget tak med solcellskalkylatorn.

Källor

Nästa steg

Hittade du ett fel? Hör av dig, så rättar vi och noterar ändringen. Läs mer om hur vi arbetar.